Att ta sig samman och apropå kulturell appropriering

Ibland tappas ett fotfäste här hemma. Allting känns tungt och inget har jag lust med, särskilt inte det där papperarbetet som väntar, avloppet i duschen som behöver rensas, bilen som måste städas. Då finns bara en bot och det är att TA MIG SAMMAN och jag har ett trick.

Jag smyger mig på uppgiften. Börjar lite planlöst att fixa med annat precis i närheten. Sneglar lite på pappershögen men mitt skrivbord är också fullt av saker som nog behöver dammas lite. Den där skrivmaskinen som alla ungar tycker är fantastisk: "Kolla!! Den skriver ut samtidigt!!"

Den kan jag använda snart till något projekt med skrivmaskinstextade lappar.


Och där är den lilla inramade handskrivna lappen med en hälsning från Patti Smith som jag fick genom att stalka henne vid frukosten på ett hotell i Ystad (skäms än, men jag bodde faktiskt också där..) Fint konsertminne, härlig kväll.


Titta där står alla penslar för tuschmåleri och det där fina akvarellblocket väntar.

MEN, vad jag plötsligt blev sugen på att testa lite nya idéer... Plötsligt ser högen med väntande papper rörig ut och... Asch, jag tar väl itu med att sortera den då, så kan göra något roligare sen. Så där håller jag på.


Mitt skrivbord med skrivmaskin, tennsaker för penslar och pennor, inramad lapp från Patti Smith, kaffeservetthållare numera för vykort, teaterkikare som funkar fint, trasig väckarklocka som alltid står på fem-i-tolv och en reservoarpenna med två små hjärtan som fungerar än och som jag fick av T för länge sedan - och så en påminnelse: ART HAS NO RULES.


Kulturell appropriering har det talats mycket om på sistone och om ni inte vet vad det innebär så säger wikipedia: "Kulturell appropriering innebär att en person som tillhör en majoritetskultur anammar särdrag från en minoritetskultur eller kultur med låg status, utan att visa tillräcklig respekt för den senare kulturen."


Vår butik heter LANG & CO men vårt företag heter WABI-SABI AB och det är ett begrepp vi lånat som kommer från den japanska zenbuddhistiska filosofin.

Men eftersom den japanska kulturen har så enormt hög status och inte är en minoritetskultur och vi är stora beundrare, så kulturapproprierar vi väl inte - eller?


Det här är svårt och du kan läsa mer på länken nedan. Mikela Lundahl, forskare och lärare i idéhistoria och globala studier vid Göteborgs universitetet svarar på frågor om begreppet: https://www.baaam.se/nu/vad-ar-kulturell-appropriering-vi-reder-ut-en-gang-for-alla/2882924


Vad betyder då WABI-SABI? WABI var från början ett sätt att skapa enkla, vackra miljöer för det rituella tedrickandet och SABI handlade om avskalad uttrycksfull poesi. Begreppet har så småningom kommit att innebära ungefär "skönhetens blomstring i harmoni." Tiden är även en aspekt inom begreppet och i väst förknippas WABI-SABI främst med vackert åldrade ting och miljöer, särskilt kring hantverk.


Personligen tror jag att japanskt hantverk och det traditionella nordiska hantverket har en del beröringspunkter. Men något de har varit vida bättre på i Japan är att bevara hantverkstekniker in i samtiden och den kunskapen värderas mycket högt.


I Japan är minsta föremål med en traditionell historia vackert utfört, även om det är nya ting. På solfjädern i rispapper och bambu, som för övrigt är mycket effektiv att vifta med, simmar små guldfiskar som gör ringar på vattnet. Börsen i siden, som även är vackert fodrad, har ett indigoblått och solgult solfjädersmönster samt en vackert sydd bandkant. Lägg märke till dragkedjan med små metallkulor. På den vackra sidenkimonons mönster (i mitten) med ett tidigt vitblommande träd på pärlgrå siden, flyter vatten fram liksom snö som tinat. Kimonon är tänkt att bäras nu mellan vinter och tidig vår.


En japansk dam jag känner sa att hon inte trodde sina ögon när hon första gången besökte en svensk loppis. Hon undrade hur vi kan värdera handarbete så lågt att det säljs för spottstyvrar? Ja, det kan vi fråga oss men jag vet att många tänker annorlunda och vill lära på nytt. Intresset för handarbete ökar, stickning är sedan länge gigantiskt och många tar upp äldre hantverkstekniker, väver, täljer, tovar, broderar, odlar lin, renoverar hus med äldre metoder. Det lovar gott!


Om du är intresserad av kurser, föreläsningar, utställningar med mera kring slöjd och hantverk, så kan du prenumerera på det fantastiska nyhetsbrevet SLUG som ställs samman av de halländska utvecklarna för Slöjd och Konsthantverk:

https://www.esmaker.net/nx2/Public/regForm.aspx?pid=b84668d3-58ac-4661-9284-37ca80d417b1


Jag är inte så hantverkskunnig, men jag kan LAGA plagg och det är något som jag lägger ner mycket tid på i butiken, vilket uppskattas. Lönsamt? NEJ, inte alls! Men om vi ska göra en klimatomställning så är det nödvändigt och då blir det lönsamt i längden, fast på ett annat sätt. Miljön är den stora vinnaren.


Och vänta bara, inom några år kommer det att vimla av butiker som ägnar sig åt detta och mycket mer som har med återanvändning och hantverk att göra.

På väggen bakom skrivbordet äldre ting som jag använder, till exempel från vänster ett vattenpass i trä, nedanför en japansk sopborste, två kurvmallar i trä för mönsterkonstruktion, en vinkellinjal i trä, japansk sax o sopborstar för "bös" (halländska)


Featured Posts
Recent Posts
Search By Tags
Follow Us
  • Instagram
  • Facebook Classic
  • Pinterest